Om ilska eller oförlöst vrede

O

Vrede är att ge sig själv rätt att sätta en gräns. Inför sig själv, inför andra. Många som kommer till psykoterapi upplever att de saknar denna förmåga.

I stort sett alla som söker behandling hos en psykoterapeut har ett problematiskt förhållande till sin vrede.

Men vad är vrede?

Att vara uppfylld av vrede som verkar okontrollerbar kan vara skrämmande för den som befinner sig i denna våldsamma känsla. Dels för att vreden söker uppmärksamhet och bekräftelse, dels försöker hävda en egen rätt och sina egna gränser. Vrede består av en motstridig kombination av avvisning av den andre, men också så stor längtan efter att bli sedd av den andre, som den man verkligen är. 

Så är det nu för den vuxne, men så var det också för det lilla barnet en gång, för hur man blev sedd och accepterad med båda dessa sidor är avgörande för hur man har det med sin vrede idag. Hur vreden integrerats och blivit ett naturligt sätt att möta världen beror på hur de vuxna i barnets närhet haft förmågan att vara tillåtande, och inte avvisande, när vreden varit som störst. I en psykoterapibehandling arbetar klienten tillsammans med terapeuten kring hur vrede hanteras och upplevs just nu; i samband med nära relationer som t.ex. inom förhållandet, inom familjen, med vänner och arbetskollegor.

“Sann vrede”

Kan vi tala om “sann vrede”? Det skulle så vara motsatsen till det som nämnts tidigare. Jag menar att sann vrede är en känsla vi har kontakt med hela tiden, från första stund vi går upp ur sängen och sätter foten i golvet tills vi går och lägger oss igen. (Ja, kanske spelar sann vrede också en viktig roll i hur vi drömmer våra drömmar.) Sann vrede är omärklig, men finns alltid i närheten är alltid kontaktbar. Mycket tydligt blir det för den som genom ett terapeutiskt arbete har lärt sig att få kontakt med denna sida hos sig själv. Och kan uppleva skillnaden inom sig från det han var en gång och det han har förmåga till nu. Att känna ett tydligt, berättigat: ”NEJ; detta är inte jag, detta vill jag inte, detta går jag inte med på. Och jag har rätt att tycka så.” Denna sida som sedan barnsben var så förbjuden att ha kontakt med är nu tillåtet. Det finns en stor lättnad i detta. 

Detta kan kanske låta överraskande för många eftersom man ofta tänker sig vrede som något okontrollerbart och våldsamt som ageras ut. Men jag tror att det snarare är ett sätt att vara i sin kropp, att utmärka sin kropp gentemot andra kroppar som vi kommer att möta under en hel dag. Den som har tillgång till denna vrede, har också tillgång till ett helt och fullt känsloregister, ett helt och fullt känsloliv. Att ha tillgång till ett helt och fullt känsloregister betyder att inte identifiera sig med någon bestämd känsla, utan tillåta att alla möjliga känslor (glädje, ledsnad, eufori, hopplöshet) får lov att vara närvarande, de får lov att komma och gå, också de som tycks vara mycket förbjudna. Så förbjudna att de för många i stället måste hanteras genom att förträngas. (Läs mer om förträngda känslor)

Helt kort om vrede:

  • De flesta lägger lock på sin vrede och detta är synd. Tillåt dig vara nyfiken på din vrede. Vad berättar den om dig just nu? ”Jag ser att situationen är orimlig, jag borde kunna säga ifrån (vara vred) just nu, men jag är det inte. Varför?”
  • Att kunna kontrollera sin vrede är en dygd i vårt samhälle. Är det en god idé?
  • Vrede går från irritation, rädsla, raseri…
  • Vrede är i alla dess former ett uttryck om vem vi är. Hur vi förhåller oss till oss själva. Och våra närmaste. Men också alla andra som kommer i vår väg.
  • En vred person är helt naken. Han visar just nu sanningen om sig själv. Men hans vrede visar inte nödvändigtvis sanningen om dem han är vred på.
  • Vrede är en så stark känsla att en del av oss blir tvungna att ställa den utanför sig själva för att uthärda den. Det är det vi kallar vredesutbrott.
  • Vredesutbrott är endast möjligt om man har denna förmåga att ställa den utför sig själv. Och inte involverar sig i den. Men alla andra som drabbas av den blir involverade.
  • Ta ansvar för din vrede och gör dig själv delaktig i den!
  • Och till den som har svårt med att känna vrede och uppleva dess starka gränssättande kraft inom sig: Ta ansvar för din vrede och gör andra delaktiga av den!
  • Ofta kan vi notera att den person som har denna utagerande vrede känner en skamkänsla efteråt. Kontrasten mellan den nyss så eruptiva, vreda personen och den nu så ångerfyllda och skamfyllda personen kunde inte vara större.